Månadsarkiv: mars 2014

Gemensamt inlägg 30.3

Vår grupp använder liknande mobilatjänster dagligen i ungefär samma skala, beroende på om det är vardag eller veckoslut. Vi alla har ett facebook konto, samt använder WhatsApp. Två av oss har snapchat, en app du kan skicka bilder och videon till sina vänner, men bilderna och videorna är bara tillgängliga max 10 sekunder. Flera i vår grupp använder också Instagram aktivt, med samma idé som Snapchat, att dela och tycka om bilder ur ens vardag. Det som alla apper vi använder har gemensamt är att de inte har så mycket reklamer. Vi anser att reklamer är obehagligt att få på sin telefon för den tar oftast över hela våra skärmar och är störande. På datorer och laptops känns reklamen inte så farlig eftersom man lätt kann antingen blocka reklamen eller klicka bort fönstret. På en smart telefon kan reklam åstadkomma att nätet blir långsammare samt att man måste stänga av diverse program. Det är måttligt irriterande.

Den nyhetskälla som vi alla aktivt använder är facebook. Mångas framsida fylls oftast av någon link till BBC eller mtv3 om det hänt något stort i världen. Den näst populäraste, som faktiskt två i vår grupp också prenumererar på är Hbl. Vi andra brukar snegla igenom Hbls första sida för att få en inblick i dagens nyheter. Vi diskuterade också i gruppen om hurdana nyheter och hurdant innehåll som vi fastnar för, och alla var överens att värdspolitiken och oroligheterna i Ukraina har varit vår högsta prioritet att följa med. Ett sådant ämne läser vi gärna från en ‘trovärdigt’ nyhetskälla, som just Hbl eller mtv3:s hemsida. Den gula pressen förvränger lätt små saker till stora händelser.

Vi skulle gärna använda en nyhetsapp som i princip är ett flöde av nyheter, som facebook har som sitt nybetsflöde. Vi skulle villa ha bilder som relaterar till nyheten och en kort bildtext på bilden, och möjligheten att läsa nyheten om man är intresserad, genom att trycka länge på till exempel nyhetens bild i högra hörnet. Det som skulle komma fram är en kort sammanfattning av nyheten. Om man sedan vill läsa ännu mera kan man trycka på en link till plattformens nätsida. Det är konceptet är en kombination av facebook, Instagram och Snapchat, som majoriteten av ungdomar känner väl igen. Den skulle vara lätt att använda, och gå att läsa på smart telefoner och pekplattor.

Denna form av nyhetsapp skulle vara lätt att använda, och små reklamer i form av banners skulle kanske inte vara så störande att läsa. På detta sätt skulle också nyhetsdistributören kunna finansiera sin app. Vi anser att en app som denna skulle kunna vara gratis, men sedan att läsa vidare på nyhetsplattformens egna sidor skulle kunna kosta någon euro. På denna app skulle bra de viktigaste och mest heta nyheterna finnas. Facebook, Instagram och Snapchat har lyckats bra eftersom de är gratis appar, som inte har så mycket reklam. Vi förstår förstås att ägaren till en nyhetsapp som denna skulle behöva finansiera den på något sätt, och små banners och annonser skulle kunna göra det. En mobil och lättanvänd app som vi beskrev skulle högst antagligen kunna locka till sig många användare, och vara lönsam.

X/X

Annonser

Blogginlägg 23.3

Station 1

Media är olika medel som företag kan använda sig av för att nå ut till människor och få ett budskap fram. Mediebranschen är den branschen där olika former av mediekanalar är verksamma. Det finns flera olika sätt att kommunicera genom olika kanaler, t.ex. tidningar i pappersform, sociala medier på internet.

Nuläget för mediebranschen är att det finns massor med information tillgängligt för människor, olika typer av artiklar beroende på vad du är intresserad i osv. Men artiklarna har inte lika mycket djup och mycket fakta som tidigare, utan det är ytligt och bara det viktigaste berättas.

Med SWOT-analysen kan man komma fram till att styrkorna är att det är mångsidigt, det finns både papper versioner men också elektroniskt för dem som föredrar det. En stor svaghet är att det kan missbrukas av t.ex. diktatorer eller andra människor som försöker få makt och manipulera människor. Möjligheterna är gränslösa nä tekniken utvecklas så kan mediebranschen genomföra vilka som helst idéer som någon kommer på. Hoten hör ihop med svagheterna genom att diktaturer som använder sig av censur och propaganda, då fungerar inte sakerna som de skall.

Ett annat sätt att analysera är genom de 4Pna. Det finns många olika produkter, t.ex. reklam, tidningar, nyhetssändningar och sociala medier. Platsen är också väldigt mångsidigt, tv, tidningar, radio, reklam hem, skyltar på gatan o.s.v. Priset är också olika beroende på vad man anser, att skaffa en tv kostar, men att se på nyhetssändning är gratis. Vissa tidningar kostar medan andra kan man läsa gratis på nätet. Påverkan är också stor, det påverkar människornas vardagliga liv. info om medmänniskorna i närheten genom Facebook och info om världen genom nyheter från tv och tidningar.

Station 2

På den andra stationen skulle man kolla upp hurdan verksamhet ett medieföretag har, i vår grupp valde vi KSF Media. KSF Media är ett koncernbolag som ägs av konstsamfundet, företaget sysselsätter 250 människor och har en omsättning på ca.30 miljoner €. KSF media är ett tidningshus och trycker ut de största finlandssvenska tidningarna, ex. Hufvudstadsbladet, men dessutom flera andra finlandssvenska tidningar. Dessutom säljer de tryckeritjänster åt andra företag. KSF Medias tryckeri är i Vanda. (ksfmedia.fi)

Station 4 var en gruppdiskussion med media expert Lotta Holm från KSF Media. Holm började kortfattat med att berätta vad exakt hon gör på sin arbetsplats och med hurdana projekt hon dagligen arbetar med. På grund av hennes anställning på KSF Media som ger ut diverse papperstidningar, cirkulerade diskussionen runt denna form av media. Det var intressant att höra en experts åsikt och motivering hur till exempel tidnigens framtid ser ut, hur nyheter förmedlas genom olika medium idag, hur tidningar är uppbyggda( broadsheet versus tabloid) och så vidare.

Station 3

Annonsering innebär reklam via olika medier, där olika företag kan nå potentiella kunder med sitt budskap om deras produkter samt priser. Annonsering bidrar med stora inkomster till företag inom mediabranschen, och för exempelvis annonsbyråer är annonsinkomster den ända inkomsten.

Annonsering kan ske på många olika sätt, men har alla en gemensam nämnare, de vill öka medvetenheten om företaget samt öka på försäljningen. Annonsering kan ske genom internet, tidningar, tv, radio, bilder eller anslagstavlor. Företagen måste dock ta sin målgrupp i beaktande då de planerar möjliga annonseringsplatser (Mossberg & Sundström 2011, 277). En annons i tidningen kan vara effektiv om målgruppen är pensionärer medan internet kan vara effektivt när man vill nå studeranden.

Trender inom annonseringen för tillfället kan anses vara användningen av bloggare för att öka företagets synlighet, och även Facebookannonser är mycket vanliga. Det finns även företag som varit väldigt kreativa, och bland annat utvecklat olika spel samt tävlingar och använder dessa i sina annonser för att kunderna ska bli intresserande att vidare besöka t.ex. företagets hemsida.

Station 4

Station 4 var en gruppdiskussion med media expert Lotta Holm från KSF Media. Holm började kortfattat med att berätta vad exakt hon gör på sin arbetsplats och med hurdana projekt hon dagligen arbetar med. På grund av hennes anställning på KSF Media som ger ut diverse papperstidningar, cirkulerade diskussionen runt denna form av media. Det var intressant att höra en experts åsikt och motivering hur till exempel tidnigens framtid ser ut, hur nyheter förmedlas genom olika medium idag, hur tidningar är uppbyggda( broadsheet versus tabloid) och så vidare.

Vår grupp ansåg att diskussionen kring annonsering och problematiken där i var relevant och intressant på grund av dess koppling till station 3. Faktumet att annonsering inte säljs för hela året utan bara en månad in i framtiden i tidningsvärlden låter stressigt och osäkert. Holm påpekade dock att ett av de underliggande problemen till försämrad annonseringsförsäljning är den lågkonjunktur världen och Finland har i dag.

Den ständigt debatterade frågan om medians och speciellt sociala medians framtid var också kort på tapeten, och väckte många tankar. Hur den sociala median evolverar i en snar framtid blir intressant att följa med, speciellt med tanke på den generationen som nu börjar få telefoner och läsplattor. Vi födda i början av 90-talet har inte fått en smart telefon i handen som sjuåring, så det blir intressant och se hur detta fenomen kommer att förändra människors sätt att kommunicera. Att ta en bild på det du gör och skicka den till dina vänner eller på Facebook är vanligare än att ringa och berätta om saken. Vi anser dock i vår grupp, precis som Holm, att dagstidningen inte hotas på de närmaste åren, men att i något skede kommer den, liksom majoriteten av kommunikationen idag, att förmedlas endast via sociala media och elektroniska verktyg.

X/X

Källor:
http://www.ksfmedia.fi/

http://www.ksfmedia.fi/tryckeri

Mossberg, L., Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur

Konkurrenter till Asian Studies Program 9.3

ISEP

ISEP är ett utbytesprogram som erbjuds till studerande på universitetsnivå, och kan ses som ett konkurrerande program till Asian Studies. Studeranden får huvudsakligen information om ISEP via Internationella enheten eller studiehandledare, och efter det kan studerande få mera vetskap genom deras hemsidor. Detta liknad delvis situationen för Asian Studies, förutom att man ofta får den första informationen om detta program från annat håll än universitetets personal. Asian Studies skulle kunna ta inspiration av ISEPs kommunikationsmodell och fundera på att marknadsföra sig själva genom exempelvis internationella enheten. ISEP använder sig även av en Facebooksida för att nå ut till målgruppen, och de har dessutom Facebookgrupp där man kan gå med i om man åker på utbyte via dem för att hålla sig uppdaterad. Även Asian Studies har en Facebooksida, men som inte nått samma popularitet som ISEPs.

Båda programmen har samma mottagare för deras budskap, universitetsstuderande. Båda försöker inspirera studeranden att bli intresserad av den internationella världen, och att utforska den genom deras utformade program. ISEP är välkänt bland studernaden och får ofta bra feedback för deras verksamhet. Asian Studies är däremot inte bekant bland målgruppen, vilket kan bero på så kallat brus. Bruset kan delvis vara dåligt utformad marknadsföring, och ett lite diffust syfte.

NORDJOBB

Företaget Nordjobb kan ses som ett motsvarande program till Asian Studies. Nordjobb förmedlar kultur- och fritidsprogram samt sommarjobb till nordiska ungdomar, och ökar kunskapen om kultur samt språk inom Norden. Nordjobb och Asian Studies har samma målgrupp av mottagare, vilken är ungdomar i universitet. Nordjobb är populärt eftersom tröskeln är mindre att bekanta sig med länder nära sitt hemland, jämfört med att bekanta sig med Asien, och är därför ganska konkurrenskraftigt. Nordjobb har en välfungerande hemsida med lättillgänglig information och en mycket populär Facebooksida. Företaget är välkänt bland ungdomar som är öppna för nya möjligheter, men ändå vill hålla sig inom sin bekvämlighetszon. Brus som Nordjobb kan uppleva kan bland annat gälla fenomenet Word-to-mouth, då potentiella deltagare kanske uppfattar en annan deltagares upplevelser fel. I vår kommunikationsplan gällande Asian Studies nämner vi att det kan vara ett problem att deras program är rätt differentierat. Deras kommunikationsplan skulle kunna utvecklas genom att ta inspiration från Nordjobbs, då de erbjuder ett bredare utbud av möjligheter.

AIESEC

AIESEC är ett program som är mest känt för att erbjuda högskolestuderanden olika praktikplatser runtom i världen. De första ideérna till AIESEC föddes redan år 1930, men organisationen grundades först officiellt först 1948. Sedan dess har AIESEC vuxit stadigt. AIESEC strävar bl.a. efter att utveckla ledarskap och skapa goda arbetsmöjligheter för studeranden runtom i världen. Asian Studies Program är alltså litet jämfört med AIESEC och skulle behöva definitvit mera synlighet för att klara konkurrensen. Jämför man Asian Studies Programs och AIESECS facebook sidor, har AIESECs klart mera popularitet. Dessutom har AIESEC en intressant hemsida med en annorlunda layout som gör att läsaren hellre stannar på deras hemsida än på Asian Studies Programs hemsida. AIESEC har en stor mängd samarbetspartners, vilket inte Asian Studies Program har. Asian Studies program borde alltså bli mer aktiv på sociala medier och hitta fler samarbetspartners vilket vi också kom fram till då vi gjorde vår kommunikationsplan.

Källor:

www.nordjobb.org
www.isep.org
https://www.aiesec.org

X/X

Asian studies programme 5.3.

Sändaren av budskapet är i detta fall Asien studies programme, som försöker öka antalet kursdeltagare på sina kurser om Asien.

Det budskap som Asianet försöker framföra är att studerande har nytta av Asien kunskap, inom många branscher. T.ex. ekonomer har nytta av att kunna lagstiftning och ekonomiska situationer i Asien. De vill få människor att förstå att med den internationaliserade världen kommer studerande ha en stor nytta av att ha kunskap om Asien, och denna kunskap kan vara det som får just den personen att stå ut från en massa med ansökande till t.ex. en arbetsplats.

Kanalerna som skulle användas i vår marknadsföringsplan för Asian Studies Program är föreläsningar på universitets föreläsningar, sociala medier och hemsidan. På föreläsningarna kan programmet sprida information direkt till studeranden och därmed får de som är intresserade en chans att direkt ställa frågor. T.ex. Ämneskarnevalen som ordnas i Åbo Akademis Handelshögskola 13.3. kunde Asianet ha ett eget bord där de redan skulle få ge ett första intryck åt abiturienter och första årets studeranden, de kommer ju efter en stund att höra till målgruppen. Genom sociala medier kan programmet öka på synligheten och sprida information snabbt åt alla intresserade, genom sociala medier kan man också svara på frågor, här kan tröskeln för kunden att ta kontakt vara ännu lägre än på en föreläsning. Genom en förbättrad hemsida så kan programmet tydligare ge ut all information som kunden kan behöva. Genom alla dessa medel så får de möjliga kunderna information, och sprider den vidare till sina vänner och bekanta, alltså är word-of-mouth också en marknadsföringskanal.

Mottagare för marknadsföringen är studeranden på olika universitet och icke-inskrivna privatpersoner som har ett intresse för ämnet. På en föreläsning så är det studeranden som är mottagare av marknadsföringen, om inte någon utomstående person fått höra om ett infotillfälle och kommit för att följa med. På sociala medier så är mottagarna alla som följer deras sidor, alltså både studeranden och privata utomstående personer. På nätsidan däremot så är mottagarna precis alla som råkar hitta nätsidan, både studeranden och utomstående privatpersoner. Nätsidan är speciellt viktig för att få utomstående personer att börja studera ämnet eftersom de knappas kommer till några föreläsningar eller söker upp ämnet på ex. Facebook, utan googlar istället.

Asian study program kan använda flera olika sätt att samla in feedback om dess marknadsföring och information gått fram till rätt målgrupper. De kan också använda dessa sätt att samla feedback från kursdeltagare. En enkel undersökning om hur många studeranden som deltagit i kurserna jämfört med året förut. Detta är det effektivaste sättet att mäta om människor har hört och deltagit i programmet. Också olika enkäter kursdeltagare kan fylla på och så vidare kan ge en riktgivande linje. På programmets egna Facebook sida kunde man i form av enkäter med en morot kunna motivera studeranden att delta. De skulle kunna få ett pris som lottas ut bland de som svarat.

Problematiken med dessa asien-inriktade kurser är att de är väldigt differentierade. Det är en så kallad egen nisch som tyvärr kanske inte intresserar så många studeranden som man skulle hoppas. Enligt gruppen var det nu inte frågan om hur fenomenet ”brus” stör informationsflödet, utan hur man skulle kunna få mera studeranden intresserade. Informationen finns nog till hands, på internet och Facebook. Det finns tusentals olika kurser man kan läsa på universitetsnivå, och det svåraste är att stå ut ur mängden på ett positivt sätt.

X/X

Analys av Asian Studies Program, 2.3.

Asian studies-programmet skulle behöva ett nytt sätt att nå studerande. De borde ändra på sin target marketing, det vill säga försöka förnya sättet de ser på sin kundgrupp genom att dela upp dem i olika ämnesgrupper. Problematiken tidigare har antagligen varit att få studeranden har fått tillräckligt med information om vad man kan studera via programmet. För att få en bättre helhetsbild av Asianets situation har vi i gruppen gjort en nulägesanalys med hjälp av SWOT-analysen. ( Mossberg& Sundström 2011, 367).

 

Asian Study-programets största styrka är definitivt att det är ett differentierat kursutbud. Kurserna är intressanta och få ställen erbjuder samma kurser. Privatpersoner, i detta fall människor som inte studerar vid universitet kan också mot betalning gå på dessa kurser, det vill säga många har chansen att delta i deras program. ( Asianet.fi). Organisationens svagheter är tyvärr faktumet att inte så många vet om deras verksamhet. Som orsak kan ses bristfällig marknadsföring, dålig synlighet och få deltagare på kurser som kan berätta vidare om deras erfarenheter. Organisationens möjligheter är dock många, eftersom den almänna åsikten är att framtiden ligger i Asien. Ju flera studeranden som inser detta, desto flera kommer att delta i kurserna. Eftersom så få ställen erbjuder lika bra och djupa kurser inom de olika asien-inspirerade ämnen, kommer det att vara svårt att konkurrera med programmet. Organisationen har dock många hot. Målgruppen för programmet är liten, konkurransen mellan alla de andra ämnen man kan läsa på universitetsnivå stjäl programmets kunder. Faktumet är att intresset för Asien studier är relativt lågt i dagens läge, trots att Asiens betydelse på världsmarknaden växer markant.

 

Segmentering innebär att man delar upp en marknad i olika delar, eller segment, och försöker hitta ett segment där det finns ett område för tillväxt och högre vinst (Kotler m.fl. 2004, 416). Det finns flera olika segmenteringsvariabler, av vilka ålder, socialklass, utbildning och region (Mossberg & Sundström 2011, 198). Genom att dela in marknaden i rätt segment har man bättre möjligheter för att lyckas med sin target marketing. Asian Studies Program borde tänka på att deras målgrupp är studeranden vid olika universitet som ”betalar” med studiepoäng och inte vanliga konsumenter som betalar med pengar. Studeranden kan delas enligt deras huvud- och biämnen och på basis av hur långt de har kommit i sina studier.

 

För att Asian Studies Program skulle nå fler studeranden har vi inom gruppen planerat följande marknadsföringsplan. Idén skulle vara att de olika kurserna som Asian studies-programmet erbjuder skulle presenteras på föreläsningar (t.ex. grundkurser till olika huvudämnen), och exempel på vissa specifika kurser som är relevanta för ämnet i fråga. En ekonomstuderande skulle exempelvis kunna berättas möjligheten att läsa om Business in East and Southeast Asia.(Asianet.fi) Detta är ett ämne som kan vara nyttigt för en ekonom i framtiden, särskilt då Asiens marknad fortsätter att växa. Med hjälp av att presentera sig till studeranden, skulle Asian study-programmet kunna lyckas använda word-of-mouth fenomenet, och med hjälp av den sprida vidare information om sina kurser. ( Mossberg&Sundström 2011, 28.) Det rekommenderas dock att andra årets studeranden skulle läsa dessa kurser, men inget hindrar att de presenteras redan under första året( Asianet.fi).

 

Ett annat tillfälle var man kunde informera och hitta en del intresserade är vid utbytes infotillfällen, där människorna redan är intresserade om internationella studier. Studeranden som kanske har planerat att fara på utbyte till Asien kan ha stor nytta av dessa kurser. Asien kommer att vara en viktig del ifall man kommer att jobba internationellt i sitt framtida yrke, och då är det bra att ha kunskap om t.ex. asiatisk businesskultur, lagar och rättslig praxis. Det är viktigt att studeranden inser hur stor betydelse några kurser om asiatisk kultur kan ha i framtiden.

 

Positionering är en del av marknadssegmentation och handlar om att hitta en så braplats som möjligt för den egna produkten på marknaden (Kotler m.fl. 2008, 410). När det kommer till Asian Studies program, borde man positionera sig på ett bredare plan, för att klara sig bättre mot eventuella konkurrenter. Ett första steg skulle vara att uppdatera hemsidan så att all information är lättare tillgängligt och även sätta in en svensk version av den, samt att vara aktivare på facebook och twitter. Genom att informera människor genom sociala medier (främst facebook) och universiteternas hemsidor så skulle någon som är ens lite intresserad kanske ta initiativet att söka upp mera information (givet att informationen är lätt tillgänglig). Med samma skulle man kunna hitta på en enkel förkortning som är lätt att ha som hashtag (#) för att öka synligheten på sociala medier. Andra sätt att öka på synligheten bland studeranden är ex. Halarmärken, seminarier, mässor, planscher på anslagstavlor. För att fler studeranden skall intressera sig för programmet, måste Asian Studies Program få mera synlighet.

 

– X/X

 

 

Källor :

Mossberg, L. Sundström. M. (2011) Marknadföringsboken. Lund : Studentlitteratur.

Kotler, P., Armstrong, G., Wong, V., & Saunders, J. (2008). Principles of Marketing. Pearson Education: Prentice Hall

Asianet, URL

http://asianet.fi/