Kategoriarkiv: Uncategorized

image

Annonser

Analys 13.4

Försäkringsbranschen är en väldigt tråkig bransch enligt många människor, och att skaffa försäkringar är inget nöje för största delen av människorna, detta är ett problem som försäkringsbolagen hamnar kämpa med dagligen. Men på andra sidan är försäkringar en service som nästan alla ändå har, för säkerhets skull, vilket ger en nytta åt företagen och en ganska stor marknad. Det finns också en hel del olika försäkringsbolag, så ingen monopol råder på marknaden. De olika företagen specialiserar sig på olika saker för att få en mera nischad målgrupp.

De svaga konkurrenterna genetmot Lokaltapiola är Veritas och If. Veritas har specialiserat sig på pensionsförsäkring och lockar därmed endast en typ av kundgrupper. Med andra ord är Veritas relativt svagt posionerad på försäkringsmarknaden jämfört med de andra företagen. Veritas är dock redan ett gammalt företag och många förlitar sig på Veritas när det kommer till pensionsförsäkring. If erbjuder precis som Lokaltapiola flera olika försäkringar, men har ingen bankverksamhet och lockar däremot en mindre mängd olika kunder och kundgrupper. Dessutom har If mindre fakta på sin hemsida om de olika försäkringarna, men strukturen på informationen är tydligare än på Lokaltapiolas hemsida. Jämfört med Veritas och If har Lokaltapiola etablerat sig mer till unga på försäkringsmarknaden.

LokalTapiola har under året brandat sig själv och försökt skapa en stark varumärkesidentitet. Genom detta har de försökt nå kunder och försökt skapa sig en egen kundgrupp med olika nivåer av målgrupper. Detta kan ses genom deras utbud av försäkringar på deras hemsida, som till exempel försäkringar ungdomar och pensionsförsäkringar. LokalTapiola, liksom många andra försäkringsbolag erbjuder en rad olika försäkringar för att nå många kundsegment. LokalTapiola erbjuder också försäkringstjänster till företag..

Den målgrupp som vår grupp ansåg vars viktigast för oss var förstås ungdomarna och unga vuxna. Vi börjar så småningom vars i den åldern att vi redan har flyttat hemifrån och har skaffat hemförsäkring, men så småningom vill vi kanske också anförskaffa sjukförsäkringar, villförsäkringar och i något skede försäkringar för barn. Vi kommer antagligen också snart att köpa våra första lägenheter, och vill säkert ha någon försäkring som kan hjälpa om man hamnar ut för någon olycka inte har möjlighet att arbeta och betala tillbaka lånet. I såna fall kan LokalTapiola använda sig av våra ” worst-case-scenario” och göra reklam om sina försäkringar. Alla människor vill ha en känsla av trygghet, och det säger LokalTapiola att de kan erbjuda. Företaget vill att deras kunder, nuvarande och kommande, ser deras företag som ett de kan lita på, annars förstörs hela idén med ett försäkringsbolag. Fusionen med S-banken har säkerligen stärkt denna känsla av tillit.

Dagens unga och unga vuxna använder sig sociala media som deras informationskälla, och ” word of mouth” fenomenet fungerar bra här också. (Mossberg & Sundström, 2011, 28) LokalTapiola har en egen Facebook sida, som de betjänar kunder, har information och erbjudande på. Problemet som de har ertappat är att kunder som är missnöjda med LokalTapiolas kundtjänst eller beslut skriver på deras sida, och ger ett negativt intryck till andra Facebook användare. Detta är dock ett vanligt fenomen, och har hänt till andra företag. Det bästa sättet att lösa dessa problem är att personligen kontakta den missnöjda kunden och reda upp problemet.

Vi anser att LokalTapiolas kunder associerar företgets försäkringstjänster med normbeteende bland människor. Kunderna anser att det är rationellt att ha diverse försäkringar eftersom man då får ekonomiskt stöd om någonting förödande händer. På ett emotionellt plan associerar kunderna till LokalTapiola företaget med personlig säkerhet och lugn med tanke på framtiden. Man kan säga att LokalTapiolas budskap, kort formulerat, är att alla ska ha en pålitlig B-plan om någonting går fel. Genom egna erfarenheter har vi kommit fram till att LokalTapiola har en tendens att godkänna och ta emot mer ”riskabla” kunder än andra försäkringsbolag. Detta är något som igen sprids med Word-of-mouth fenomenet (Mossberg & Sundström 2011, 28), och som är en fördel för marknadsföringen och som bidrar till många nya potentiella kunder. Aktia samt OP-Pohjola kan ses vara LokalTapiolas största konkurrenter. För att besegra dessa konkurrenter är det viktigt för LokalTapiola att ha ett okomplicerat förhållande med sina kunder. Detta kan bland annat underlättas genom att ha mycket klara hemsidor, där det enkelt framgår vad som olika försäkringar täcker med riktgivande priser. Eftersom många potentiella kunder inte har kundskap om försäkringstjänster, skulle nog en stor del välja det alternativet som ger enkel samt överskådlig information, och därmed inte vända sig till andra konkurrerande företag. LokalTapiola har som syfte att sälja försäkringar samt banktjänster. Målet med försäkringstjänsten är att företaget inte kommer att hamna betala ut mer än de får in från försäkringens försäljningspris, men så är inte alltid fallet. Om LokalTapiola bedömt en potentiell kund som en lönsam kund och sålt försäkringar till denne, men kunden sedan råkar ut för någon omfattande olycka, kommer LokalTapiola att behöva betala ut en stor summa pengar.

 

X/X

 

Källor:

Mossberg, L., Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Lund

 

Internet

If URL:

http://www.if.fi/web/fi/henkiloasiakkaat/pages/default.aspx

OP-Pohjola URL:

https://www.op.fi/op/henkiloasiakkaat/vakuutukset-ja-vahingot?id=39000&srcpl=1

Veritas URL:

https://www.veritas.fi/

LokalTapiola URL:

http://lokaltapiola.fi//

Facebook URL:

http://facebook.com//

 

 

Konkurrensanalays 9.4 – Lokaltapiola kontra Veritas

Jämför man lokaltapiola med Veritas, märker man att lokaltapiolas utbud på försäkringar är mycket större än Veritas’. Veritas grundades redan 1905 och är ett av landets äldsta försäkringsbolag. I början var det livsförsäkringar som gäller, men idag har Veritas koncentrerat sig endast på pensionsförsäkring då livförsäkringen såldes till Aktia 2007.

I Veritas fall handlar det om att mestadels koncentrera sig på B2C (Business to Consumer) perspektivet, medan lokaltapiola koncentrerar sig på både B2C och B2B (Business to Business). Också på Veritas hemsida påpekas att en av de viktigaste värderingarna är att fokusera på kunden och att han skall stå i centrum. Pensionsförsäkring är något som håller så gott som livet ut, medan lokaltapiolas försäkringar, t.ex. olycksfallssförsäkring, kan handla om en kortare tidsperiod, t.ex. 20 år och måste därefter förnyas.

Man kan alltså inte säga att Veritas skulle kunna ses som en direkt konkurrent till Lähitapiola, men båda har sina fördelar respektive nackdelar då det kommer till försäkringsbrnachen generellt. Också i Principles of Marketing betonas nära konkurrenter och distanta konkurrenter, där nära konkurrenter påminner om företagets egna utbud, medan de distanta konkurrenterna har verksamhet på samma marknad, men koncentrerar sin marknadsföring på en annan grupp konsumenter (Kotler m.fl., 2008, 465).

Källor:

https://www.veritas.fi/sv

http://www.lahivakuutus.fi/SV/Sivut/default.aspx

Kotler, Armstrong, Wong, Saunders – Principles of Marketing, Fifth European Edition (2008)

Sonja L. 38044

individuell övning 9.4

Jag har valt att göra en SWOT-analys om Fennia koncernen, en konkurrent till lähitapiola.

 

En av Fennias styrkor är definitivt att det är helt och hållet ägt av dess kunder, vilket betyder att de inte behöver betala avkastning utan kan vidare investera allt till kundernas godo.

 

Fennias svagheter är att den har en ganska liten marknadsandel, år 2011 var den 9,7% jämfört med lokaltapiola med 18,0% på skadeförsäkringsmarknaden. (Finansbranchens Centralförbund 2012, 8) och i pensionsförsäkringsmarknaden var siffrorna 10,5% respektive 13,0%.(Finansbranchens Centralförbund 2012, 13). Dessa är dock de nyaste siffrorna jag hitade, saker kan ha ändrat sedan dess.

 

Angående möjligheter och risker på marknaden så skulle jag säga at de är precis de samma för alla konkurrenter inom marknaden eftersom de alla erbjuder i praktiken identisk service.

 

-Niklas G

36833

 

källor:

Vakuutusyhtiöt Suomessa 2011, finansbranschens centralförbund, 30.04.2012, https://www.fkl.fi/materiaalipankki/julkaisut/Julkaisut/Vakuutusyhtiot_Suomessa_2011.pdf läst 9.4.2014.

Konkurrentanalys: If

Jag har valt att analysera skadeförsäkringsbolaget If i förhållande till LokalTapiola. Som grund för konkurrentanalysen använder jag mig av SWOT-analys (Mossberg & Sundström 2011, 367). LokalTapiola och If erbjuder båda mångsidiga försäkringar, bland annat livförsäkring, reseförsäkring samt hemförsäkring.

LokalTapiola har mångsidighet som en av sina styrkor. De erbjuder både banktjänster och försäkringar, medan If enbart erbjuder försäkringstjänster. Samtidigt kan man dock anse att Ifs smala segmenterade tjänster kan vara en styrka, eftersom de då har mycket speficik kunskap om ämnet.

If har massor av möjligheter att utveckla sig om de väljer att utvidga till andra branscher, såsom exempelvis banktjänster. LokalTapiola har flera utvecklingsmöjligheter i och med deras företagsfusion för par år sedan.

Eftersom LokalTapiola har många likartade konkurrerande företag (Aktia, OP) är dessa deras största hot. Ifs största hot kan anses vara färre potentiella kunder, eftersom många kunder vill ha sina angelägenheter samlade på samma plats, och däför väljer exempelvis LokalTapiola för att få bank- samt försäkringstjänster samlade.

Sammanfattningsvis kan man utgående från SWOT-analysen säga att If och LokalTapiola har många likartade drag, och det kan vara svårt att säga vilket företag som är det starkare.

 

Källa:

Mossberg, L., Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur

 

Ulrika S.  36724

Konkurrensanalys 9.4

LokalTapiolas tävling: OP-Pohjola

I allmänhet har OP-Pohjola väldigt liknande utbud av service som LokalTapiola, både bankfunktion och försäkringar. Som fördel har OP-Pohjola att den är en äldre institution och kundkretsen är Finland största. De har färdigt redan kundernas information och tillit. När LokalTapiola har ca 4000 anställda har OP-Pohjola ca 12 000, vilket ger en bra bild på storleksskillnaden.

Bank- och försäkringsärenden är ärenden som många ungdomar får hjälp av sina föräldrar, när föräldrarna har använt hela sitt liv samma bolag fortsätter ungdomarna lätt med traditionen. Vilket kan leda till svårigheter hos LokalTapiola. Inom bank- och försäkringsärenden är kunderna väldigt lojala.

Om man analyserar konkurrensen genom ”benchmarkking” (Mossberg & Sundström, 2012, 366) där man jämför de två företagens produkter och hur man kan öka kvaliteten och utförandet så att det blir bättre än konkurrensens. Om man ser på försäkringar och med målgruppen ungdomar så har båda försäkringar och tjänster som är riktat mot ungdomar, och vissa vanliga tjänster får ungdomar billigare (OP-Pohjola och LokalTapiolas hemsidor). Vissa problem har man att analysera eftersom försäkringar gäller det att be om erbjudande och genom det jämföra företagen.

Det som i dagens värld är viktigt är att informationen är lättillgängligt, hittas snabbt och kan förstås enkelt. Därför skulle det vara viktigt att ha eventuellt reklamer eller liknande som berättar snabbt och kort det viktigaste. För stunden har ingendera en kampanj som skulle stå ut ur mängden.

Ett sätt att få ungdomarnas intresse är att sätta studie- eller ungdomsrabatt som redan liknande finns och informera på sådana ställen som finns många ungdomar finns, elektroniskt eller fysiskt. Sedan skall också det som säljs ha en bra kvalitet så att word-of-mouth blir aktuellt och man får gratis reklam av kunderna.

 

Jonna D. 37629

 

Källor:

Mossberg, L. Sundström. M. (2012) Marknadföringsboken. Lund : Studentlitteratur

LokalTapiola (2014) URL: http://www.lahivakuutus.fi/SV/Sivut/default.aspx

OP-Pohjola (2014) URL: https://www.op.fi/op/privatkunder?id=10000&srcpl=1&kielikoodi=sv

 

 

Konkurrentanalys : Aktia

Konkurrenten som jag valt att analysera är Aktia. Den underliggande orsaken till detta är för att jag själv har köpt försäkringar av Aktia och vet mycket om dem samt har fått en väldigt positivt bild av företaget. Som konkurrensanalysunderlag har jag valt marknadsföringsmixen, eller de 4 Pna, pris, plats, produkt och påverkan. (Skärvard&Olsson 2007, 121). Aktia är en bank, ett publikt aktiebolag, som har specialiserat sig på förmögenhetsförvaltning, försäkringar och fastighetsförsäkringar. Företagets rörelseresutat var 47 miljoner euro, och är det största finskt ägda finanskoncernen. LokalTapiola erbjuder likadana tjänster.

 

På basis av båda företags nätsidor, erbjuder långt samma försäkringar, alltså produkter.. Båda har hemförsäkringar, fordonsförsäkringar, livsförsäkringar etc. Detta resulterar i att det som LokalTapiola måste göra är att differentiera sig genom pris, plats och påverkan. Aktia har fördelen med att vara ett välkänt företag med anor långt bakåt i tiden. De har haft mycket mera tid att bygga upp sitt varumärke och brand. (Skärvard&Olsson 2007, 125).Lokaltapiola måste kunna konkurrera med detta genom att försäkra sina kunder om att de kan sin sak och att man kan lita på dem som ett företag.

 

Det intressanta med både LokalTapiola och Aktia är att de båda använder sig av prisdifferentiering. De erbjuder olika försäkringar till olika kundgrupper. Till exempel båda erbjuder ungdomsförsäkringar. Jag är också ganska säker på att många andra företag erbjuder samma eller liknande försäkringar till sina kunder.

 

Det som jag personligen har märkt är att LokalTapiola har haft små stånd i köpcentrum var de berättar till kunder om deras tjänster. De har ett väldigt direkt sätt att göra marknadsföring och försöka nå kunderna. Det som dock är ganska vanligt är att kunder som har sin egendom i en bank, också köper sina försäkringar från samma bank. Vissa gör det för att de känner att de kan lita på banken. Andra är av den åsikten att man inte skall lägga alla ägg i samma korg.

 

Sammanfattningsvis kan man konstatera att konkurrensen på försäkringsbranschen är väldigt hård. LokalTapiola och Aktia har många likheter, och det är svårt att differentiera deras produkt, pris och plats. Det som LokalTapiola kan använda till sin fördel är påverkan, det vill säga marknadsföringen.

 

 

Victoria Grimm 37607

 

Källor :

Skärvard, Per-Hugo, Olsson, Jan Företagsekonomi 100, 2007, Liber.

Internet

Aktia, URL
http://aktia.fi/

LokalTapiola URL

http://lokaltapiola.fi/

 

Gemensamt inlägg 30.3

Vår grupp använder liknande mobilatjänster dagligen i ungefär samma skala, beroende på om det är vardag eller veckoslut. Vi alla har ett facebook konto, samt använder WhatsApp. Två av oss har snapchat, en app du kan skicka bilder och videon till sina vänner, men bilderna och videorna är bara tillgängliga max 10 sekunder. Flera i vår grupp använder också Instagram aktivt, med samma idé som Snapchat, att dela och tycka om bilder ur ens vardag. Det som alla apper vi använder har gemensamt är att de inte har så mycket reklamer. Vi anser att reklamer är obehagligt att få på sin telefon för den tar oftast över hela våra skärmar och är störande. På datorer och laptops känns reklamen inte så farlig eftersom man lätt kann antingen blocka reklamen eller klicka bort fönstret. På en smart telefon kan reklam åstadkomma att nätet blir långsammare samt att man måste stänga av diverse program. Det är måttligt irriterande.

Den nyhetskälla som vi alla aktivt använder är facebook. Mångas framsida fylls oftast av någon link till BBC eller mtv3 om det hänt något stort i världen. Den näst populäraste, som faktiskt två i vår grupp också prenumererar på är Hbl. Vi andra brukar snegla igenom Hbls första sida för att få en inblick i dagens nyheter. Vi diskuterade också i gruppen om hurdana nyheter och hurdant innehåll som vi fastnar för, och alla var överens att värdspolitiken och oroligheterna i Ukraina har varit vår högsta prioritet att följa med. Ett sådant ämne läser vi gärna från en ‘trovärdigt’ nyhetskälla, som just Hbl eller mtv3:s hemsida. Den gula pressen förvränger lätt små saker till stora händelser.

Vi skulle gärna använda en nyhetsapp som i princip är ett flöde av nyheter, som facebook har som sitt nybetsflöde. Vi skulle villa ha bilder som relaterar till nyheten och en kort bildtext på bilden, och möjligheten att läsa nyheten om man är intresserad, genom att trycka länge på till exempel nyhetens bild i högra hörnet. Det som skulle komma fram är en kort sammanfattning av nyheten. Om man sedan vill läsa ännu mera kan man trycka på en link till plattformens nätsida. Det är konceptet är en kombination av facebook, Instagram och Snapchat, som majoriteten av ungdomar känner väl igen. Den skulle vara lätt att använda, och gå att läsa på smart telefoner och pekplattor.

Denna form av nyhetsapp skulle vara lätt att använda, och små reklamer i form av banners skulle kanske inte vara så störande att läsa. På detta sätt skulle också nyhetsdistributören kunna finansiera sin app. Vi anser att en app som denna skulle kunna vara gratis, men sedan att läsa vidare på nyhetsplattformens egna sidor skulle kunna kosta någon euro. På denna app skulle bra de viktigaste och mest heta nyheterna finnas. Facebook, Instagram och Snapchat har lyckats bra eftersom de är gratis appar, som inte har så mycket reklam. Vi förstår förstås att ägaren till en nyhetsapp som denna skulle behöva finansiera den på något sätt, och små banners och annonser skulle kunna göra det. En mobil och lättanvänd app som vi beskrev skulle högst antagligen kunna locka till sig många användare, och vara lönsam.

X/X

Blogginlägg 23.3

Station 1

Media är olika medel som företag kan använda sig av för att nå ut till människor och få ett budskap fram. Mediebranschen är den branschen där olika former av mediekanalar är verksamma. Det finns flera olika sätt att kommunicera genom olika kanaler, t.ex. tidningar i pappersform, sociala medier på internet.

Nuläget för mediebranschen är att det finns massor med information tillgängligt för människor, olika typer av artiklar beroende på vad du är intresserad i osv. Men artiklarna har inte lika mycket djup och mycket fakta som tidigare, utan det är ytligt och bara det viktigaste berättas.

Med SWOT-analysen kan man komma fram till att styrkorna är att det är mångsidigt, det finns både papper versioner men också elektroniskt för dem som föredrar det. En stor svaghet är att det kan missbrukas av t.ex. diktatorer eller andra människor som försöker få makt och manipulera människor. Möjligheterna är gränslösa nä tekniken utvecklas så kan mediebranschen genomföra vilka som helst idéer som någon kommer på. Hoten hör ihop med svagheterna genom att diktaturer som använder sig av censur och propaganda, då fungerar inte sakerna som de skall.

Ett annat sätt att analysera är genom de 4Pna. Det finns många olika produkter, t.ex. reklam, tidningar, nyhetssändningar och sociala medier. Platsen är också väldigt mångsidigt, tv, tidningar, radio, reklam hem, skyltar på gatan o.s.v. Priset är också olika beroende på vad man anser, att skaffa en tv kostar, men att se på nyhetssändning är gratis. Vissa tidningar kostar medan andra kan man läsa gratis på nätet. Påverkan är också stor, det påverkar människornas vardagliga liv. info om medmänniskorna i närheten genom Facebook och info om världen genom nyheter från tv och tidningar.

Station 2

På den andra stationen skulle man kolla upp hurdan verksamhet ett medieföretag har, i vår grupp valde vi KSF Media. KSF Media är ett koncernbolag som ägs av konstsamfundet, företaget sysselsätter 250 människor och har en omsättning på ca.30 miljoner €. KSF media är ett tidningshus och trycker ut de största finlandssvenska tidningarna, ex. Hufvudstadsbladet, men dessutom flera andra finlandssvenska tidningar. Dessutom säljer de tryckeritjänster åt andra företag. KSF Medias tryckeri är i Vanda. (ksfmedia.fi)

Station 4 var en gruppdiskussion med media expert Lotta Holm från KSF Media. Holm började kortfattat med att berätta vad exakt hon gör på sin arbetsplats och med hurdana projekt hon dagligen arbetar med. På grund av hennes anställning på KSF Media som ger ut diverse papperstidningar, cirkulerade diskussionen runt denna form av media. Det var intressant att höra en experts åsikt och motivering hur till exempel tidnigens framtid ser ut, hur nyheter förmedlas genom olika medium idag, hur tidningar är uppbyggda( broadsheet versus tabloid) och så vidare.

Station 3

Annonsering innebär reklam via olika medier, där olika företag kan nå potentiella kunder med sitt budskap om deras produkter samt priser. Annonsering bidrar med stora inkomster till företag inom mediabranschen, och för exempelvis annonsbyråer är annonsinkomster den ända inkomsten.

Annonsering kan ske på många olika sätt, men har alla en gemensam nämnare, de vill öka medvetenheten om företaget samt öka på försäljningen. Annonsering kan ske genom internet, tidningar, tv, radio, bilder eller anslagstavlor. Företagen måste dock ta sin målgrupp i beaktande då de planerar möjliga annonseringsplatser (Mossberg & Sundström 2011, 277). En annons i tidningen kan vara effektiv om målgruppen är pensionärer medan internet kan vara effektivt när man vill nå studeranden.

Trender inom annonseringen för tillfället kan anses vara användningen av bloggare för att öka företagets synlighet, och även Facebookannonser är mycket vanliga. Det finns även företag som varit väldigt kreativa, och bland annat utvecklat olika spel samt tävlingar och använder dessa i sina annonser för att kunderna ska bli intresserande att vidare besöka t.ex. företagets hemsida.

Station 4

Station 4 var en gruppdiskussion med media expert Lotta Holm från KSF Media. Holm började kortfattat med att berätta vad exakt hon gör på sin arbetsplats och med hurdana projekt hon dagligen arbetar med. På grund av hennes anställning på KSF Media som ger ut diverse papperstidningar, cirkulerade diskussionen runt denna form av media. Det var intressant att höra en experts åsikt och motivering hur till exempel tidnigens framtid ser ut, hur nyheter förmedlas genom olika medium idag, hur tidningar är uppbyggda( broadsheet versus tabloid) och så vidare.

Vår grupp ansåg att diskussionen kring annonsering och problematiken där i var relevant och intressant på grund av dess koppling till station 3. Faktumet att annonsering inte säljs för hela året utan bara en månad in i framtiden i tidningsvärlden låter stressigt och osäkert. Holm påpekade dock att ett av de underliggande problemen till försämrad annonseringsförsäljning är den lågkonjunktur världen och Finland har i dag.

Den ständigt debatterade frågan om medians och speciellt sociala medians framtid var också kort på tapeten, och väckte många tankar. Hur den sociala median evolverar i en snar framtid blir intressant att följa med, speciellt med tanke på den generationen som nu börjar få telefoner och läsplattor. Vi födda i början av 90-talet har inte fått en smart telefon i handen som sjuåring, så det blir intressant och se hur detta fenomen kommer att förändra människors sätt att kommunicera. Att ta en bild på det du gör och skicka den till dina vänner eller på Facebook är vanligare än att ringa och berätta om saken. Vi anser dock i vår grupp, precis som Holm, att dagstidningen inte hotas på de närmaste åren, men att i något skede kommer den, liksom majoriteten av kommunikationen idag, att förmedlas endast via sociala media och elektroniska verktyg.

X/X

Källor:
http://www.ksfmedia.fi/

http://www.ksfmedia.fi/tryckeri

Mossberg, L., Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur

Konkurrenter till Asian Studies Program 9.3

ISEP

ISEP är ett utbytesprogram som erbjuds till studerande på universitetsnivå, och kan ses som ett konkurrerande program till Asian Studies. Studeranden får huvudsakligen information om ISEP via Internationella enheten eller studiehandledare, och efter det kan studerande få mera vetskap genom deras hemsidor. Detta liknad delvis situationen för Asian Studies, förutom att man ofta får den första informationen om detta program från annat håll än universitetets personal. Asian Studies skulle kunna ta inspiration av ISEPs kommunikationsmodell och fundera på att marknadsföra sig själva genom exempelvis internationella enheten. ISEP använder sig även av en Facebooksida för att nå ut till målgruppen, och de har dessutom Facebookgrupp där man kan gå med i om man åker på utbyte via dem för att hålla sig uppdaterad. Även Asian Studies har en Facebooksida, men som inte nått samma popularitet som ISEPs.

Båda programmen har samma mottagare för deras budskap, universitetsstuderande. Båda försöker inspirera studeranden att bli intresserad av den internationella världen, och att utforska den genom deras utformade program. ISEP är välkänt bland studernaden och får ofta bra feedback för deras verksamhet. Asian Studies är däremot inte bekant bland målgruppen, vilket kan bero på så kallat brus. Bruset kan delvis vara dåligt utformad marknadsföring, och ett lite diffust syfte.

NORDJOBB

Företaget Nordjobb kan ses som ett motsvarande program till Asian Studies. Nordjobb förmedlar kultur- och fritidsprogram samt sommarjobb till nordiska ungdomar, och ökar kunskapen om kultur samt språk inom Norden. Nordjobb och Asian Studies har samma målgrupp av mottagare, vilken är ungdomar i universitet. Nordjobb är populärt eftersom tröskeln är mindre att bekanta sig med länder nära sitt hemland, jämfört med att bekanta sig med Asien, och är därför ganska konkurrenskraftigt. Nordjobb har en välfungerande hemsida med lättillgänglig information och en mycket populär Facebooksida. Företaget är välkänt bland ungdomar som är öppna för nya möjligheter, men ändå vill hålla sig inom sin bekvämlighetszon. Brus som Nordjobb kan uppleva kan bland annat gälla fenomenet Word-to-mouth, då potentiella deltagare kanske uppfattar en annan deltagares upplevelser fel. I vår kommunikationsplan gällande Asian Studies nämner vi att det kan vara ett problem att deras program är rätt differentierat. Deras kommunikationsplan skulle kunna utvecklas genom att ta inspiration från Nordjobbs, då de erbjuder ett bredare utbud av möjligheter.

AIESEC

AIESEC är ett program som är mest känt för att erbjuda högskolestuderanden olika praktikplatser runtom i världen. De första ideérna till AIESEC föddes redan år 1930, men organisationen grundades först officiellt först 1948. Sedan dess har AIESEC vuxit stadigt. AIESEC strävar bl.a. efter att utveckla ledarskap och skapa goda arbetsmöjligheter för studeranden runtom i världen. Asian Studies Program är alltså litet jämfört med AIESEC och skulle behöva definitvit mera synlighet för att klara konkurrensen. Jämför man Asian Studies Programs och AIESECS facebook sidor, har AIESECs klart mera popularitet. Dessutom har AIESEC en intressant hemsida med en annorlunda layout som gör att läsaren hellre stannar på deras hemsida än på Asian Studies Programs hemsida. AIESEC har en stor mängd samarbetspartners, vilket inte Asian Studies Program har. Asian Studies program borde alltså bli mer aktiv på sociala medier och hitta fler samarbetspartners vilket vi också kom fram till då vi gjorde vår kommunikationsplan.

Källor:

www.nordjobb.org
www.isep.org
https://www.aiesec.org

X/X