Asian studies programme 5.3.

Sändaren av budskapet är i detta fall Asien studies programme, som försöker öka antalet kursdeltagare på sina kurser om Asien.

Det budskap som Asianet försöker framföra är att studerande har nytta av Asien kunskap, inom många branscher. T.ex. ekonomer har nytta av att kunna lagstiftning och ekonomiska situationer i Asien. De vill få människor att förstå att med den internationaliserade världen kommer studerande ha en stor nytta av att ha kunskap om Asien, och denna kunskap kan vara det som får just den personen att stå ut från en massa med ansökande till t.ex. en arbetsplats.

Kanalerna som skulle användas i vår marknadsföringsplan för Asian Studies Program är föreläsningar på universitets föreläsningar, sociala medier och hemsidan. På föreläsningarna kan programmet sprida information direkt till studeranden och därmed får de som är intresserade en chans att direkt ställa frågor. T.ex. Ämneskarnevalen som ordnas i Åbo Akademis Handelshögskola 13.3. kunde Asianet ha ett eget bord där de redan skulle få ge ett första intryck åt abiturienter och första årets studeranden, de kommer ju efter en stund att höra till målgruppen. Genom sociala medier kan programmet öka på synligheten och sprida information snabbt åt alla intresserade, genom sociala medier kan man också svara på frågor, här kan tröskeln för kunden att ta kontakt vara ännu lägre än på en föreläsning. Genom en förbättrad hemsida så kan programmet tydligare ge ut all information som kunden kan behöva. Genom alla dessa medel så får de möjliga kunderna information, och sprider den vidare till sina vänner och bekanta, alltså är word-of-mouth också en marknadsföringskanal.

Mottagare för marknadsföringen är studeranden på olika universitet och icke-inskrivna privatpersoner som har ett intresse för ämnet. På en föreläsning så är det studeranden som är mottagare av marknadsföringen, om inte någon utomstående person fått höra om ett infotillfälle och kommit för att följa med. På sociala medier så är mottagarna alla som följer deras sidor, alltså både studeranden och privata utomstående personer. På nätsidan däremot så är mottagarna precis alla som råkar hitta nätsidan, både studeranden och utomstående privatpersoner. Nätsidan är speciellt viktig för att få utomstående personer att börja studera ämnet eftersom de knappas kommer till några föreläsningar eller söker upp ämnet på ex. Facebook, utan googlar istället.

Asian study program kan använda flera olika sätt att samla in feedback om dess marknadsföring och information gått fram till rätt målgrupper. De kan också använda dessa sätt att samla feedback från kursdeltagare. En enkel undersökning om hur många studeranden som deltagit i kurserna jämfört med året förut. Detta är det effektivaste sättet att mäta om människor har hört och deltagit i programmet. Också olika enkäter kursdeltagare kan fylla på och så vidare kan ge en riktgivande linje. På programmets egna Facebook sida kunde man i form av enkäter med en morot kunna motivera studeranden att delta. De skulle kunna få ett pris som lottas ut bland de som svarat.

Problematiken med dessa asien-inriktade kurser är att de är väldigt differentierade. Det är en så kallad egen nisch som tyvärr kanske inte intresserar så många studeranden som man skulle hoppas. Enligt gruppen var det nu inte frågan om hur fenomenet ”brus” stör informationsflödet, utan hur man skulle kunna få mera studeranden intresserade. Informationen finns nog till hands, på internet och Facebook. Det finns tusentals olika kurser man kan läsa på universitetsnivå, och det svåraste är att stå ut ur mängden på ett positivt sätt.

X/X

Annonser

Analys av Asian Studies Program, 2.3.

Asian studies-programmet skulle behöva ett nytt sätt att nå studerande. De borde ändra på sin target marketing, det vill säga försöka förnya sättet de ser på sin kundgrupp genom att dela upp dem i olika ämnesgrupper. Problematiken tidigare har antagligen varit att få studeranden har fått tillräckligt med information om vad man kan studera via programmet. För att få en bättre helhetsbild av Asianets situation har vi i gruppen gjort en nulägesanalys med hjälp av SWOT-analysen. ( Mossberg& Sundström 2011, 367).

 

Asian Study-programets största styrka är definitivt att det är ett differentierat kursutbud. Kurserna är intressanta och få ställen erbjuder samma kurser. Privatpersoner, i detta fall människor som inte studerar vid universitet kan också mot betalning gå på dessa kurser, det vill säga många har chansen att delta i deras program. ( Asianet.fi). Organisationens svagheter är tyvärr faktumet att inte så många vet om deras verksamhet. Som orsak kan ses bristfällig marknadsföring, dålig synlighet och få deltagare på kurser som kan berätta vidare om deras erfarenheter. Organisationens möjligheter är dock många, eftersom den almänna åsikten är att framtiden ligger i Asien. Ju flera studeranden som inser detta, desto flera kommer att delta i kurserna. Eftersom så få ställen erbjuder lika bra och djupa kurser inom de olika asien-inspirerade ämnen, kommer det att vara svårt att konkurrera med programmet. Organisationen har dock många hot. Målgruppen för programmet är liten, konkurransen mellan alla de andra ämnen man kan läsa på universitetsnivå stjäl programmets kunder. Faktumet är att intresset för Asien studier är relativt lågt i dagens läge, trots att Asiens betydelse på världsmarknaden växer markant.

 

Segmentering innebär att man delar upp en marknad i olika delar, eller segment, och försöker hitta ett segment där det finns ett område för tillväxt och högre vinst (Kotler m.fl. 2004, 416). Det finns flera olika segmenteringsvariabler, av vilka ålder, socialklass, utbildning och region (Mossberg & Sundström 2011, 198). Genom att dela in marknaden i rätt segment har man bättre möjligheter för att lyckas med sin target marketing. Asian Studies Program borde tänka på att deras målgrupp är studeranden vid olika universitet som ”betalar” med studiepoäng och inte vanliga konsumenter som betalar med pengar. Studeranden kan delas enligt deras huvud- och biämnen och på basis av hur långt de har kommit i sina studier.

 

För att Asian Studies Program skulle nå fler studeranden har vi inom gruppen planerat följande marknadsföringsplan. Idén skulle vara att de olika kurserna som Asian studies-programmet erbjuder skulle presenteras på föreläsningar (t.ex. grundkurser till olika huvudämnen), och exempel på vissa specifika kurser som är relevanta för ämnet i fråga. En ekonomstuderande skulle exempelvis kunna berättas möjligheten att läsa om Business in East and Southeast Asia.(Asianet.fi) Detta är ett ämne som kan vara nyttigt för en ekonom i framtiden, särskilt då Asiens marknad fortsätter att växa. Med hjälp av att presentera sig till studeranden, skulle Asian study-programmet kunna lyckas använda word-of-mouth fenomenet, och med hjälp av den sprida vidare information om sina kurser. ( Mossberg&Sundström 2011, 28.) Det rekommenderas dock att andra årets studeranden skulle läsa dessa kurser, men inget hindrar att de presenteras redan under första året( Asianet.fi).

 

Ett annat tillfälle var man kunde informera och hitta en del intresserade är vid utbytes infotillfällen, där människorna redan är intresserade om internationella studier. Studeranden som kanske har planerat att fara på utbyte till Asien kan ha stor nytta av dessa kurser. Asien kommer att vara en viktig del ifall man kommer att jobba internationellt i sitt framtida yrke, och då är det bra att ha kunskap om t.ex. asiatisk businesskultur, lagar och rättslig praxis. Det är viktigt att studeranden inser hur stor betydelse några kurser om asiatisk kultur kan ha i framtiden.

 

Positionering är en del av marknadssegmentation och handlar om att hitta en så braplats som möjligt för den egna produkten på marknaden (Kotler m.fl. 2008, 410). När det kommer till Asian Studies program, borde man positionera sig på ett bredare plan, för att klara sig bättre mot eventuella konkurrenter. Ett första steg skulle vara att uppdatera hemsidan så att all information är lättare tillgängligt och även sätta in en svensk version av den, samt att vara aktivare på facebook och twitter. Genom att informera människor genom sociala medier (främst facebook) och universiteternas hemsidor så skulle någon som är ens lite intresserad kanske ta initiativet att söka upp mera information (givet att informationen är lätt tillgänglig). Med samma skulle man kunna hitta på en enkel förkortning som är lätt att ha som hashtag (#) för att öka synligheten på sociala medier. Andra sätt att öka på synligheten bland studeranden är ex. Halarmärken, seminarier, mässor, planscher på anslagstavlor. För att fler studeranden skall intressera sig för programmet, måste Asian Studies Program få mera synlighet.

 

– X/X

 

 

Källor :

Mossberg, L. Sundström. M. (2011) Marknadföringsboken. Lund : Studentlitteratur.

Kotler, P., Armstrong, G., Wong, V., & Saunders, J. (2008). Principles of Marketing. Pearson Education: Prentice Hall

Asianet, URL

http://asianet.fi/

individuell uppgift 26.2

En kommunikationsplan är planen för hur företaget skall gå i väga för att marknadsföra sin produkt. Det finns flera olika sätt att marknadsföra en produkt, en kommunikationsplan är då en viss kombination av vissa olika marknadsföringssätt man vill fokusera på, ex. Direkt marknadsföring, reklam, PR, osv. (Kotler m.fl. 2004, 719)

 

Förr fokuserade företagen främst på reklamer som var gjorda för allmänheten, reklamer som tilltalade så många som möjligt, men under 2000-talet har det blivit allt populärare att fokusera sig på små segment av marknaden och göra skilda planer för varje enskilda marknadssegment, markandsföringen har alltså blivit mera personlig. Dessutom har företagen tillgång till mera information och kan lättare marknadsföra direkt till specifika segment och demografier genom internet och sociala medier. (Kotler m.fl. 2004, 720)

 

Då företagen utvecklar allt fler och mer komplicerade kommunikationsplaner är det viktigt att alla de olika planerna har ändå samma information, kunderna skall inte bli förvirrade av att få olika information från ifall de ser reklamerna på olika ställen. (Kotler m.fl. 2004, 726)

 

Niklas G. 36833

 

Källa: Kotler, P., Armstrong, G., Wong, V., & Saunders, J. Principles of Marketing, fourth edition, 2004.

Kommunikationsplan 26.2

Nu när vi har fått reda på kunder och målgrupper kan man börja fundera hur man skall få fram budskapet från företaget till de valda målgrupperna, detta är en kommunikationsplan (Mossberg & Sundström 2011, 273).

I en bra kommunikationsmodell skall man beakta att sändaren, ofta företag, vill sända en tanke som de vill föra fram till kunderna. För att få fram sådan meddelande som företaget vill måste de förvandla sin tanke till något konkret, som t.ex. en tv reklam. När eventuella kunder sedan ser reklamen tolkar de det konkreta som de ser och får egna uppfattningar och tankar kring reklamen. Det svåra för marknadsföringen och en bra kommunikationsplan är att mottagaren har samma tankar som sändaren ville framföra (Mossberg & Sundström 2011, 274).

Eftersom det i dagens samhälle finns olika sorters reklam och andra påverkningsförsöker över allt måste man noggrant planera för att man skall nå de kundgrupper som man önskar. Då kan man försöka påverka människorna på lite olika sätt beroende på vad man tror att de prioriserar. Man kan framföra sitt budskap på rationellt sätt, ett emotionellt sätt och moraliskt sätt (Mossberg & Sundström 2011, 279). Det rationella sättet försöker påverka människornas rationella sida som namnet tyder, det betyder att människorna skall ha en konkret nytta för att använda just deras produkt, t.ex. spara tid eller hälsosammare än tävlande företagets produkt. Det emotionella sättet försöker påverka människornas känslor, t.ex. många resebolags reklam visar människor som njuter av underbara resor, men väldigt lite viktig information angående olika resor. Det sista sättet är det moraliska, rätt och fel, som många djurskyddsorganisationer som PETA eller organisationer för mänskliga rättigheter som Amnesty international använder i sin marknadsföring.

En viktig sak som skall kommas ihåg av alla marknadsförare som tävlar av konsumenternas uppmärksamhet är att allt är inte tillåtet! Det finns en särskild lagstiftning som begränsar vad som fås göras. I allmänhet ser man företagen som den starkare parten och kunderna som den svagare parten och lagstiftningen finns till för att skydda den svagare parten. Som exempel får man inte ge fel pris på en produkt i en annons, om priset står i annonsen kan den inte vara dyrare i affären.

Fast det finns reklamer överallt och företag försöker hela tiden vinna över nya kunder så gör alla inte ändå aktiv marknadsföring och har inte en kommunikationsplan. Syrransgarderob är ett nät loppis som växer hela tiden utan att det har marknadsförts alls (Helena Pettersson).

Jonna D. 37629

 

Källor:

Mossberg, L., Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur

 

PETA, URL:

http://www.peta.org/

 

International, URL:

http://www.amnesty.org/

 

Syrransgarderåb, URL:

http://www.syrransgarderob.fi/

 

 

Marknadsföring och kommunikationsplan 26.2

Kommunikation är en viktig del av marknadsföringen, eftersomn alla parter inom en business kommunicerar med varandra (Kotler m.fl. 2008, 691). Även konsumenter kommunicerar genom t.ex. word-of-mouth, vilket snabbt kan förbättra eller förvärra bilden av ett företag och dess produkter (Kotler m.fl. 2008, 708).

Man kan säga att en kommunikationsplan är en del av företagets marknadsföringsplan. Förutom att tillfredsställa kunderna med de produkter de vill ha och efterfrågar, måste man även hitta ett sätt att kommunicera med kunderna på ett så enkelt sätt som möjligt, dvs. mycket av kommunikationen handlar om att hålla fast vid sina kunder. Men minst lika viktigt är det att ha en fungerande kommunikation med t.ex. leverantörer (Kotler m.fl. 2008, 691).

För en kommunikationsplan bör man bl.a. välja vilken kommunikationskanal som fungerar bäst. Exempel på kommunikationskanaler är reklam, personlig försäljning och direkt marknadsföring. Vill man satsa på en icke-personlig kanal, som reklam eller fokuserar man på att försöka hitta en mer personlig relation till sina kunder (Kotler m.fl. 2008, 692)?

En kommunikationsplan samlar många olika aspekter av marknadsföringen. Den går in i hela marknadsföringsprocessen, men är ändå i sig självt en mycket viktig del för företaget.

Källor: Kotler, Armstrong, Wong, Saunders – Principles of Marketing, Fifth European Edition (2008)

Sonja L. 38044

Kommunikationsplan 26.2

Kommunikation är mycket centralt inom marknadsföringen. När ett företag funderar över alla centrala frågeställningar i kommunikationsprocessen, kan de göra upp en så kallad kommunikationsplan för att reflektera över hur de kan uppnå de olika målen. I planen kan det exempelvis framkomma vilken kundgrupp företaget vill nå med sin marknadsföring, vilket budskap de vill kommunicera och vilken kommunikationskanal de ska använda för en effektiv marknadsföring (Mossberg & Sundström 2011, 276-278).

En bra marknadsföringsplan tar i beaktande tidigare marknadskommunikation och tänker även långsiktigt på framtiden. När företaget uppgör sin plan är det viktigt att företaget tar i beaktande juridiska aspekter. Det finns lagstiftning som reglerar marknadsföringen och ser till att den är etisk (Mossberg & Sundström 2011, 282). Det är viktigt att det finns sådana här regler, eftersom det är viktigt att konsumenten kan lita på marknadsföringen och diverse reklam.

En detaljerad och genomtänkt kommunikationsplan kan göra ett företags marknadsföring mer effektiv, eftersom alla har en gemensam linje att följa för att uppnå målen med marknadsföringen. Därmed kan det även öka företagets försäljning.

Ulrika S.  36724

Källa:

Mossberg, L., Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur

Kommunikationsplan,en reflektion inför träff 11

En kommunikationsmodell beskriver i princip hur ett budskap eller en mening går från avsändaren till mottagaren, i detta fall från ett företags marknadsförare till konsumenterna. Den visar också vad som är dess verkan och hur det mottas. Modellen utforskar hurdan påverkan ett försök av kommunikation har på konsumenten. (Mossberg&Sundström 2011, 274.) Ett meddelande i form av en reklam eller en annons i en tidning kan uppfattas på ett annat sätt än vad företaget planerat.

 

I alla former av marknadsföring vill marknadsförare få ut ett budskap till kunder för att i slutändan nå sina mål. Detta mål kan till exempel vara att nå nya kunder med information om företaget och dess produkter eller för att påverka kundernas åsikt och tycke om företaget. ( Mossberg& Sundström 2011, 276). För att uppnå detta gör företag ofta en plan över hur de ska nå dessa mål, och de kallas en kommunikationsplan. Kommunikationsplanen reflekterar vad som skall sägas och hur, vem som skall vara mottagare, vad som är den önskade verkan, och hur kan företaget veta att mottagarna uppfattat meddelande på rätt sätt. ( Mossberg& Sundström 2011, 276-277)

 

Företaget har många olika verktyg att föra fram sitt budskap. I dagens läge är de populäraste olika reklamer i TV, annonser i tidningar och reklam på olika internetsidor. Massmedia är det verktyg som lättast når mest kunder i olika kundsegment. ( Mossberg& Sundström 2011, 278) Dock är massmedia en svår kanal att kontrollera, och olika lagar och bestämmelser finns också för att kontrollera att all reklam och företagskommunikation är enligt god sed och moralisk. Detta har gjorts både för att skydda konsumenter, och för att skydda andra företag i branschen. ( Mossberg&Sundström 2011, 282.).

 

En kommunikationsplan är ett bra redskap för företag och dess marknadsförare eftersom den klargör hur ett företag vill kommunicera med sina kunder, och hur de skall gå till väga. I dagens samhälle är det dock svårare att nå kunder oberoende hur bra en kommunikationsplan är eftersom människor har lärt sig att ”genomskåda” marknadsföring samt till och med bojkottar reklam och all sårts kommunikation av företag. Folk vill inte bli ” järntvättade ” av smygreklamer, slogans och klichéer. Alla sårters reklam-blockare finns att ladda ner på datorer och man kan spola över reklamer på dagens TV:er. Marknadsförare måste vara kluriga för att få med sina budskap i konsumenters liv, utan att irritera dem. Marknadsförare har nu börjat med att närma sig kunderna på ett annat sätt än tidigare, ett mera vardagligt sätt så att säga. Som ett sammanfattande exempel kan nämnas Doves reklam för deras hudkräm. I reklamen skildras en bild av kvinnor i olika, normala storleker istället för pinnsmala modeller. Det Dove vill kommunicera till konsumenterna är att de har gjort en hudkräm för alla, och alla skall kunna känna sin hud slät. I samma väva bojkottar ju Dove också ett ohälsosamt ideal och försöker nå kunderna med att säga att de inte kanske heller stöder detta ideal. Dove har börjar främja ” verklig skönhet” och arbetar också mycket med program för att förbättra unga flickors självförtroende. Denna form av marknadskommunikation har varit hemskt lyckad, eftersom Dove idag är ett väldigt omtyckt och populärt kosmetikföretag.( Doves hemsida).

 

 

Victoria G. 37607

 

Källor :

Litteratur:

Mossberg, L., Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur

Internet:

Dove (2013) Our mission. Hämtad 24.2.2014 klockan 18.43 http://www.dove.us/Our-Mission/Girls-Self-Esteem/default.aspx.

 

 

Närbild av sammanfattningen

image

image

image

image

image

 

Källor:Kotler, P., Armstrong, G., Wong, V., & Saunders, J.  Principles of Marketing, fourth edition, 2004. Mossberg, L., Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur

Intervju : Mika Laakio, 12.2.2014

Gruppsammanfattning 2

Gruppsammanfattning 2

Sammanfattning av företagsanalysen

Analys: Hanko Sushi

Hanko Sushi är en restaurangkedja och liksom flera andra restauranger är den mest almänna marknadsföringskanalen sk. ”word-of-mouth”, dvs. att kunderna berättar vidare åt sina vänner och bekanta om deras upplevelse i restaurangen. På grund av denna effekt är det extra viktigt för restauranger att erbjuda bra service och inte bara god mat, eftersom kunderna söker inte enbart god mat utan en upplevelse. Förutom ”word-of-mouth” så har ryktet om Hanko Sushi dessutom spridit sig genom diverse skrifter, ex. Tidningsartiklar och blogginlägg. Dessa kan anses som indirekta marknadsföringkällor. Som direkt marknadsföring har Hanko sushi dessutom haft små marknadsföringskampanjer genom TV-reklamer.

Hanko Sushis förhållande till kunder är det absolut viktigaste förhållandet att vårda och upprätthålla. Utan dessa kunder skulle restaurangen inte kunna fortsätta sin verksamhet. Hanko Sushi har varit verksamma sedan ca 2008, och under denna tid har deras kundbas växt mycket. Mängden lojala kunder som kommer dagligen och äter lunch, eller beställer mat varje fredag ökar. Detta kan ses genom att företaget har expanderat till många nya städer och platser under dessa 5 verksamma år. Förhållandet mellan företaget och dess leverantörer är också viktigt, men här i detta fall är Hanko Sushi kunden och det är i princip leverantörerna som är beroende av Hanko Sushis fortsatta beställningar av råvaror. För att Hanko Sushi skall fungera, liksom alla andra företag och restauranger, måste förhållanden mellan arbetare och ledningen också fungera. En negativ atmosfär inom köket kan snabbt leda till att kunder snappar upp detta och väljer att gå någon annanstans och äter. Men gruppens upplevelse av restaurangen var att alla bakom disken kom bra överens med varandra och hade en bra gruppanda.

I intervjun med företagets ena grundare, Mika Laakio, framgick det att Hanko Sushi har kunder från barnfamiljer till pensionärer. Eftersom företaget är en restaurang med ganska nichat utbud (fisk, vegetarisk sushi och hönspett) är det ens egna smak som avgör om kunder kommer dit och äter. Såklart kan en kund lockas dit för att smaka på sushin, men om denne inte tycker om sushi återkommer han eller hon troligen inte. Företaget har dock arbetar vidare på detta och har nu hönspett och nudelsoppa på menyn, ifall sushi inte skulle smaka. Hanko Sushis inredning lockar kunder att sitta där och njuta av sushi i en skandinavisk-japansk anda, och med god mat och bra betjäning vill se säkert besöka restaurangen pånytt.

Hanko Sushis mest centrala aktiviteter består naturligtvis av försäljningen av deras sushiprodukter. De satsar på att att ha en mycket hög kvalitet på deras kundtjänst, vilket gynnar försäljningen inom företaget. Deras viktigaste resurser för att driva sin affärsverksamhet är kockarna i resturangerna samt ett bra utbud av råvaror. Kockarna i Hanko Sushi är mycket medvetna om vilken kvalitet som förväntas av kvaliteten, och är därmed satsar de på sushikvaliteten. För att hålla en hög standard är det även viktigt att råvarorna, speciellt fisken, är färska. Därmed är det alltså viktigt att de i sin marknadsföring framhåller deras tankar om kvalitet gällande både kundbetjäning samt matkvalitet.

En av Hanko sushis största kostnader går till hyra av affärsställen. Med försäljning i många köpcentrum och andra ställen måste de betala för att få ha sin affärsverksamhet på så centrala platser som de valt att sätta sin affärsverksamhet. Hyrorna är högre på dessa ställen men valet har varit medvetet eftersom också lunderna hittar då lättare till restaurangerna. Sedan uppstår det en del kostnader till att betala löner åt kunnig personal som upprätthåller den höga kvaliteten på maten. Det viktigaste kostnaden är ändå råvarorna till maten, utan ris, färsk fisk och allt annat som krävs för bra sushi, skulle alla andra kostnader vara onödiga. Jämfört med hyrorna som är fasta kostnader är råvara kostnaderna rörliga kostnader. Vid marknadsföringskampanjer går en del kostnader till att marknadsföra företaget, man måste spendera pengar för att få mera inkomster. Inkomsterna får Hanko sushi för försäljningen av medelpris sushin som säljs i restaurangerna och en stor del av den take away-tjänsten som erbjuds. Också väldigt viktigt för Hanko sushis inkomster är lojala kunderna. De lojala kunderna kan räknas hämta ca. 80 % av inkomsterna medan resten av kunderna som bara äter nu och då hämtar resten 20 % av inkomsterna.

Hanko Suhsi har differentierat sig på den finska restaurangbranchen, det finns nämligen ingen annan ”sushi-kedja”i Finland förutom Hanko. Också deras image sticker ut. Hanko Sushi är japanskt, men på ett skandinaviskt sätt. Det exotiska (japanska) och det egna (skandinaviska) blandas ihop och skapar en miljö där kunden kan identifiera sig, då denne första gången kommer in till restaurangen. Nyckel partners för restaurangen är leverantörerna och de andra Hanko Sushi restaurangerna på olika håll i Finland. Bara i Helsingfors finns det redan många Hanko Sushi restauranger och flera är på väg. Hanko Sushi är alltså ett fortsatt växande företag, som differentierat sig väl på restaurangbranchen.

Källa : Intervju med Mika Laakio, 12.2. 2014.

– X/X